TextilverkstadVävning |
En tunn lätt sjal - ett oväntat resultat av en provvävningNär jag en gång i tiden började med vävning tyckte jag att provvävning var det tråkigaste jag visste och försökte undvika det. Numera tycker jag att provvävning är spännande. Att sätta upp en väv och testa olika tätheter, olika inslag mm. Det är inte alls den täthet man tänkte sig skulle vara bra som ger det bästa reultatet. Men vad är det bästa resultatet? Det beror helt på vad man vill använda tyget till. Och ibland får man ett oväntat resultat att gå vidare på. En vän ville väva ett tyg till en medeltida kjortel och önskade väva med ett entrådigt garn. Det gjorde att det blev av att testväva ullgarnet 11/1 från Garnhuset i Kinna. Med de formler jag har skulle en kypert 2/2 ha en täthet i varpen på drygt 13 tr/cm och en tuskaft 10 tr/cm. Alltså bestämde jag att provväva med 14, 12 och 10 tr/cm. De inslag jag ville testa var samma som varpen 11/1 (vitt), enkel möbelåtta 8/1 (vitt), och Kampes 6/1 (vitt och ljusgrått). Alla tygerna är bedömda efter tvätt och lite lite valkning och ångpress. 14 tr/cm, 2/2 kypert, gav ett mycket fast tyg. När jag fått fram en bra kvalité för min väns vävning fanns det varp kvar. Med 10 tr/cm vävde jag en bit med ränder på samma vis som de medeltida raytygerna som jag testvävt för ca 10 år sedan. Då vävde jag med ett klänningsgarn 11/1 från Bergå, ett mycket strävare garn, också med 10 tr/cm. Det här nya tyget är mjukt och skönt. Det fanns fortfarande varp kvar. Att testa att väva med gles varp är spännande. Nu skedade jag om till 8 tr/cm och vävde tuskaft med ränder i silke på samma sätt som raytygerna. Tvättat blev det ett fantastiskt lätt tyg och silket skimrade mot ullen. Provvävningen gav mig inte bara det valkade medeltidstyget utan ett antal fina beklädnadstyger och så till slut tyget till de här två sjalarna. 45 cm breda och drygt 2 m långa. |
© Åsa Martinssons textilverkstad 2020 |