Textilverkstad

Att dra på en varp

På de medeltida manuskriptbilderna ser man inga spröt på varpbommarna. Där ser varpen spolformad ut. Varpen blir smalare och smalare på varpenbommmen. På bilderna ser man att det finns skälstickor, men man ser inga spröt på varpbommen.

I en dansk vävbok från 1950* läste jag att man absolut inte ska ha spröt när man drar på en varp. Det här är en bok som först skrevs för industrin, men som senare kom med ett tillägg för handvävning.

Först beskrivs hur man gör när man har flänsar på bommen. Då har man redkammen löst hängande och för den lite från sida till sida, så att samma trådar inte hela tiden ligger ovanpå varandra.

Men om man inte har flänsar måste varpen dras på med "hals". Nu blir det dansk läsövning:

Kæden (varpen) lægges fr 10 til 15 cm bredere i redekammen end varebredden, og man lader til at begynde med redekammen stå lige, så man får hele denne bredde på bommen, men efterhånden drejes den mere og mere på skrå, men kun en ubetydelighed ad gangen, samtidig med att den skydes lidt, snart til den ene sida, snart til den anden, men således at der kun er en forskydning på ca en omdrejning af kædebommen ... for at halsen kan ligge så pænt som muligt; og kæden ligger lige så sikkert på denne måde, som om den havde væet bommet på en bom med skiver. Ved den lille forskydningen af redekammen får men ikke alene en fast hals, men også en mere glat overflade på garnbommen.

Jag var lite orolig för hur det skulle fungera i den korta vävstolen, eftersom varpen på bommen mot slutet var så mycket bredare än skedbredden. Men det gick fint.

*Geismar, Bindningslære. Mindre håndbog for vævere, væveriteknikere och handvævere.

TILLBAKA