Textilverkstad

När vi 2006 sydde det runda större tältet fanns på marknaden, vad vi kunde hitta, inte annat än de tunga tälten i impregnerad bomull i olika färger och med stora ekerhjul som enda konstruktion. Det var inte något vi ville ha. Tält utan ekerhjul ville vi ha, och det verkade historiskt riktigt. Vi tittade på bilder med blå ränder och på Baseltältet. Det är förebilden för sömnaden. Då hade ännu inte de bra tälten i linne dykt upp. Och de har blå ränder och man kan få dem utan ekerhjul. Nu hade vi inte sytt tälten själva. Men de har tjänat oss väl så de får hänga med.

Det som kommer att hända nu är det lilla verkstadstältet ska göras iordning för att kunna fungera som bostad under kortare event.

Tillagt 2017

Berättelsen om två tält

Texten skrevs 2011

Att sy de två tälten var ett spännande äventyr. Det runda tältet som är vår bostad har inget ekerhjul. Därför "niger" det i den Bornholmska blåsten. Det tältet har vi nu haft sedan 2006. Till sommmaren 2008 syddes det lilla tältet. Det är vårt verkstads- och kökstält.

Att konstruera och sy tälten själv var lockande. Vi hade sett hur tunga de färdigbeställda tälten i bomull var. Vi skulle ju klara det här på två personer. En god vän sa att vi naturligtvis skulle använda kapellväv. Och vi bestämde oss för att det var ungefär lika ohistoriskt som impregnerad bomull, så varför inte. Och lätta blev de. En av oss kan bära hela tältduken under armen!

Så var det konstruktionen. Att tillverka ett ekerhjul var inte något för oss, vi är inte särskilt vana vid träarbete. Vi ville också ha tältet så lätt som möjligt. Vi letade på nätet, läste och funderade. Och bestämde oss för att testa en konstruktion utan ekerhjul, och med någon sorts ring längst upp i tältväggen. Taket i en del och väggen i två verkade praktiskt. Vi fastnade för alla bilder med vita tält med blå ränder.

För att få vackra proportioner så tillverkades det ett antal modeller i engångslakan. det gällde också att utnyttja tygbredden maximal - inget större tygspill! Vi utgick från två mått, en diameter på 4 m, och väggarnas höjd 1,70. Vi behövde ju inte göra väggarna lika höga som i tälten med ekerhjul!

Den första modellen blev för spetsig, den andra blev mer likt ett cirkustält - den tredje blev vi nöjda med. Det är tältet med den blå vimpeln.

Martins uppgift blev alla linor och med hjälp av Lasse C på Historiska världars forum lärde han sig knopar och hur de bäst skulle splitsas ihop.

Att sy tält tar plats. När kyrkans förskola tog sommarupphåll drog vi in med stora monstersymaskinen och allt tyg. Det underlättar att kunna breda ut hela tyget och tältet på golvet. På översta bilden har jag sytt ihop taket (och även väggarna) och sitter och begrundar hur jag ska få ihop sista sömmen. Den sömmen var vi två om att få ihop. Alla sömsmåner är infällda i de blå "striberna".

Det blev en hel del sömnlösa nätter med funderingar på lösningar - och en hel del nödlösningar. Men vi fick ihop det och det fungerade.

Andra året på Bornholm fick vi testa vad tältet höll för. Det blev storm och skyfall. Och det stod pall på alla sätt! Men det var en häftig natt när vi låg och lyssnade på Bornholms radio och hörde hur det knakade i mittstolpen och vinden rev i tältet - och de sa att nu närmade sig stormen!

Bilden är tagen när allt är färdigt och vi inväntar stormen. Allt är bortplockat och vi har satt dit extra linor.

Vårt fjärde år på Bornholm middelaldermarked blev vårt första som grupp Risma.

Då tyckte Martin att det var tid för ännu ett tält. Vi måste ha ett tält att ha som verkstad. Och då skulle vi ju också slippa att ha alla kökssaker inne i bostadstältet. Visst - nya modellbyggen och beräkningar. Och invasion i barntimmelokalen. Det gick den här gången också!

Båda tälten har sin nödlösningar som vi borde fixa - och kanske det blir någon gång. Eller nästa gång jag syr ett liknande tält. Efter ett tag glömmer man att man sagt: Aldrig ett tält till!

Reser man med "lätt packning" och bara ska övernatta ett par nätter fungerar vekstadstältet gott.

BILDER på vårt boende i tält på Bornholm.