Textilverkstad

Handdukar

Min allra första väv, 2006, till vårt medeltida liv är ett par handdukar. Jag tröttnade på att hela tiden dölja våra moderna handdukar. De har hängt med sedan dess och blir bara skönare och skönare. "Bättre än frotté" sa Martin första gången vi använde dem.

Handdukarna vävdes, dels för att få ett prov på en tuskaft med varpflotteringar, dels för att få fram en lämplig kvalité på en handduksväv.

Det finns bevarat ett antal medeltida linnefragment, med mer eller mindre rik mönstring, som påminner om det vi nu kallar droppdräll. Den enklaste har fortsatt att vara populär in i våra dagar just till handdukar. Flotteringarna gör att den absorberar vatten bra.

Väven skulle vara relativt grov och i garnhyllan hittade jag rester av lintow 8/1. Lin har varit svårt att färga, så de borde ha varit ofärgade, men så mycket ofärgat att det skulle räcka till några handdukar hade jag inte i hyllan. Det viktigaste var ju att få fram en kvalité för att prova och använda. Jag varpade med en tråd vardera av en halvblekt och ljust grågul färg. I två handdukar slog jag in med den grågula färgen och i två en rostbrun färg. Vi fick två handdukar var. Den halvblekta och grågula garnet är från Vuorelma och det rostbruna från Borgs. Det skulle visa sig att garnerna gav lite olika resultat, de som vävts med inslag från Borgs blev ca 1 cm smalare.

VÄVBESKRIVNING

Material i varp och inslag
Lintow 8/1
Täthet
Varp: 10 trådar/cm
Inslag: 9-10 inslag/cm
Sked
50/1, i tr i solv, 2 tr i rör
Skedbredd
50 cm
Antal varptrådar
501 varptrådar
Solvning
Solvning i V-punkt som börjar och slutar på skaft 2
Vävlängd
70 cm/handduk.
Färdig storlek
Efter tvätt, mangling och fållning mätte handdukarna 62 x 43 cm.
Den rostbruna blev 1 cm mindre i både bredd och längd.

Hankarna vävde jag med 11 trådar av det halvblekta varpgarnet. De fick bli ganska långa, man kan aldrig veta vad man kan hitta att hänga dem på. Jag sydde in dem i fållen.

De grågula trådarna solvades på skaft 1 och 3 och bildar då varpflotteringarna.

Man kan också solva på tre skaft. Solvningen blir då samma som trampningen.

Något år senare vävde jag fyra stora badhandukar i lintow 4/1 i samma bindning. Då med 8 tr/cm i både varp och inslag. Det enda problemet är att de luddar förfärligt i tvättmaskinen!

Ett antal år senare vävde jag kraftiga kökshandukar efter samma beskrivning. Jag hade rester av Borgs lintow 8/1 i ett antal färger från grönt - brunt - guldgult. Jag varpade en skiftande varp från grönt över brunt till guldgult. Slog in rulle efter rulle från grönt till guldgult.

Skillnaden mot de tidigare handdukarna är att här är det både varp- och inslagsdroppar på båda sidorna av väven, den blir liksidig.

När jag skrev avsnittet om droppdräll i Självstudiekursen "Bindningslära med WeavePoint" skrev jag också en del om droppdräll.

Huckaback, huck, droppdräll

Jag gjorde en sökning på de orden. Här ett axplock av det jag hittade. Man får värdera det på det sätt man får göra med uppgifter hittade på nätet.

Om jag förstått det rätt, så är på engelska huckaback ett samlingsord för de här bindningarna. Med det sökordet hittade jag en hel del spännande information. Det var många olika Dictionaries och alla hade nästan samma formulering: A type of coarse, absorbent cotton or linen fabric used for making towels, Toweling of linen or cotton, of a distinctive absorbent weave. Det är så som droppdrällen ofta har använts – till handdukar, på grund av att det är en bindning som ger en skön, lite rivig yta och som i rätt material, helst lin, suger upp vatten bra. Den har också varit vanlig i duktyg och servietter.

Det första gången huckaback omnämns ska vara 1696 i J. F. Ware-house 12: A sort of Diaper made in England, and is very strong, called Huckaback. 1721 omtalas att Darlington i norra England has a considerable Manufacture in Linen and the best Hugabacks.

På flera sidor nämns också att huck-a-back möjligen har att göra med att bära på ryggen.

Huck är en förkortning. Den sökningen gav inte mycket – bara att huck kan betyda något som har med hoppa att göra t.ex. To throw oneself off a large jump or drop.

En sökning på Droppdräll gav mest länkar till vävbeskrivningar. Så jag gick till SAOB, svenska Akademiens ordbok. Droppdräll gav inget svar. Men gav alternativ gropp-dräll, groppe-dräll. Den artikeln är publicerad 1929.

GROPP-DRÄLL. (gropp- 1781 (: groppdrällsdukar). groppe- 1743-—1744) visst slags småkrusig l. gropig dräll, "engelsk dräll". BoupptVäxjö 1743.

GROPP-VÄV. (gropp- 1776. groppe- 1676) jfr -DRÄLL. Himbel aff groppe wäff öfwer bordet (i sätesstugan). VDAkt. 1676, nr 338. BoupptVäxjö 1776.

Det mest intressanta är att det är en småkrusig, gropig dräll och att den benämns engelsk dräll. Jämför ovan med att huckaback vävdes i norra England!

I många äldre vävböcker nämns inte ordet droppdräll, men i Nina von Engeströms bok från 1896 finns en beskrivning på ett engelsk handduksmönster I Majas handskrivna bok, ett handskrivet häfte från 1923 finns engelsk dräll till handdukar. Min faster Lenas handduksbeskrivning, också från 1920-talet, heter de också handdukar i engelskt mönster.

Hur långt tillbaka benämningen droppdräll används vet jag inte. Den tidigaste jag hittat är i Maria Collins Våra hemvävnader från 1895.

Droppdrällsbindningar finns mycket tidigt, Eskelhemsdrällen och linneväven på Skogbonaden dateras till 11-1200-tal. Flera liknande vävar finns på kontinenten.

TILLBAKA