Textilverkstad

Filtar

När man sover i ett medeltida tält behöver man filtar, så stora att man kan svepa in sig i dem. De ska räcka ner runt tårna och upp till hakan, även om man är en lång person.

De här filtarna är inte några historiska kopior. Jag valde hundtandsmönstret, som har använts i århundraden. Tanken var att även de som lever vikingaliv skulle kunna använda filtarna. Brunt kändes som en tålig och bra färg.

För att man ska kunna hålla ordning på vems filten är - ingen ska sno min filt! - ersatte jag en del ränder med annan färg – olika för varje filt.

Jag varpade med två trådar av varje färg hela bredden igenom och solvade med fyra ljusbruna, fyra mörkbruna rakt igenom. När väven var färdiguppsatt ersatte jag åtta ljusbruna ränder med trådar i annan färg. De fick hänga bakom vävstolen, tyngda med lod.

Min vävstol är 160 cm bred och jag utnyttjade hela bredden. En smalare filt får man genom att ta bort några trådar från varje ruta – eller en hel ruta.

Filtarna är beredda genom att jag tvättat och bearbetat dem i varmt såpvatten i badkaret med två filtar åt gången, sköljt, centrifugerat och så kört dem i torktumlaren tills de fått den önskade storleken. Man stoppar torktumlaren och mäter. Det tog ca 15 min. Därefter fick filtarna torka. Slutligen ångade jag dem med ångstrykjärnet. Allra sist fick de tofsar i hörnen. Jag valde att inte rugga. På en oruggad filt fastnar inte stickor och strån lika lätt.

MATERIAL I VARP OCH INSLAG
Plädgarn från Kampes Spinneriprodukter
3000 m/kg, färg 201 och 204

TÄTHET
Varp: 6 trådar/cm
Inslag: 6 inslag/cm – i verkligheten inte helt 6 inslag/cm

SKED
30/10, 1 tr i solv, 2 tr i rör

SKEDBREDD OCH ANTAL VARPTRÅDAR
160 cm – 956 varptrådar

VÄVLÄNGD PER FILT
245 cm + fåll.

VARPLÄNGD
17 m räckte precis till 6 filtar.

FÄRDIG STORLEK
140 x 215

VARPORDNING

INSLAGSORDNING
Samma som varpordningen, men sammanlagt 11 hela rutor.
Väv 4 ljusbruna + 4 mörkbruna x 5 som fåll i början och slutet.

Ett experiment

Jag har lärt mig att man inte kan dra på en varp utan att ha spröt mellan åtminstone vart femte varv på varpbommen. Så läste jag i en dansk vävbok från 1950 att man absolut inte ska ha spröt när man drar på en varp. Och tänkte på alla maskinvävstolar som bara har flänsar - och på Emma Wiberg, den legendariska damastväverskan, som drog på 50 m linvarp utan ett enda spröt och enbart spikar som stöd för de yttersta varptrådarna.

När jag drog på den här filtvarpen gjorde jag ett experiment och använde enbart stadpapper, inte ett enda spröt, och det fungerade utmärkt.

TILLBAKA